Att någon döljer något för mig, fine, det är väl aldrig roligt men det värsta som finns är när någon ljuger en rakt upp i ansiktet. Det finns nog inget värre. Jag känner mig så ledsen och besviken. Hur kunde du göra så mot mig, efter allt jag gör för dig???

 

Det spelar ingen roll vad det handlar om, det är själva principen. Man ljuger inte för någon man bryr sig om, så är det bara. Jag ser hellre att personen säger sanningen, oavsett om det gör ont. Hellre det än å leva i en lögn.

Det här var det sista jag trodde om dig. Det kommer att ta lång tid innan jag släpper det här. Nu vet jag inte om jag kan lita på dig längre och det känns fruktansvärt. Jag vill kunna lita på alla i min närhet, vänner, familj... Om jag inte kan lita på dig hur tror du då att vi ska kunna fortsätta härifrån? Nu krävs det att du gör något, att du bevisar för mig att jag kan lita på dig. För annars vet jag inte vad jag ska ta mig till. Det känns som att du har sparkat på mig när jag redan ligger ner. Allt stöd jag försöker ge dig, å så spottar du mig i ansiktet tillbaka. Fy fan.

Tänk dig för en gång till.

Ta mig inte för givet.

  

"You took my heart,
Deceived me right from the start
You showed me dreams,
I wished they'd turn into real
You broke the promise
And made me realize
It was all just a lie"

Läs här: