If you like then you should have put a ring on it.

Nu såhär 4 veckor efter förlossningen har lillen börjat se mig i ögonen, mitt mammahjärta smälter!
Det blir inte mycket tid över till bloggen nu, lillen och hundarna tar upp all min tid. Hinner knappt äta, så bloggen är definitivt inte prio just nu även om jag verkligen vill hålla er uppdaterade. Att skriva av mig är ju trots allt något som jag tycker väldigt mycket om att göra.  

Nu är han i alla fall lugn med nappen i vaggan, hoppas att han kan somna däri nu bara!

It's a miracle, Ymer sover i vaggan!! Please keep sleeping in there!! Har börjat bli jäkligt svettigt på sistone, när han sover brevid mig i sängen. Han är som ett mini-element - KOKHET.

Americano och chokladboll. <3 Som jag längtat efter detta!!

Jahapp, Saab-träff då. Inte för att jag är intresserad direkt, men vad gör man inte för sin karl.

För mig, som alltid vill vara alla till lags, är känslan av att vara otillräcklig något av det värsta som finns. Jag försöker verkligen gör allt för att alla i min familj ska vara nöjda och glada med livet men det känns aldrig som att jag räcker till. Varje dag möts jag av ledsna miner från någon och känslan av att inte kunna finnas där för just den individen just då infinner sig. Jag vet att jag inte kan vara alla till lags hela tiden men det gör mig så ledsen. Jag vill inte att någon ska bli lidande. Varken djur eller människor. Det känns som att ingen förstår hur det är att ta hand om en bebis och hundar och man samtidigt. Det är omöjligt att tillfredsställa alla. Jag kan inte sova, hinner inte duscha, laga mat eller ta hand om disken. Äta gör jag i farten, kaffet åker i en termos med ut på promenad med barnvagn å hundar. Jag har ont i magen av all stress. Så lycklig... Nej det är jag inte, inte just nu.

... när man hittat något nytt att addera till kategorin "mjölkfritt godis"!!! <3

Hahah omg ni skulle sett honom förut i sin overall nerkörd i vår babybjörn-bärsele. Han såg ut som en sjöstjärna hahaha! Den overallen är liksom en kroppsstrumpa, det är inbyggda vantar och strumpor så den ser jätterolig ut xD ska ta bild nästa gång, såg för roligt ut.

The back of my man.

Idag har jag inte gjort ett skit. Bara kollat på TV, ätit och tagit hand om bebis.
... Till en mätt, nöjd och sovande bebbe.
<3

Det går bra nu, kompis det går bra nu!
Vi har fått såååå god mat här, är jättemätt. Ska köra hem sen, mannen dricker. Blir första gången sen julafton. Lite läskigt faktiskt. Jag tror nog att vi drar vid 21:30 någonting. Vill inte vara för trött när jag ska köra. Speciellt inte med en bebis i bilen!

Wööp!

Idag vankas det middag hos min kusin. Skall bli mycket trevligt, om än stressande med lillen med. Kommer inte kunna slappna av alls. :/

Ojoj va han sover mycket! Har t o m hunnit platta håret å hela köret. Men nu får jag nästan ta å väcka honom snart, han måste äta lite också.

Glad bebis.

Jag har gått och blivit det igen - sockerberoende. Under graviditeten slutade jag äta kakor och godis, jag var bara sugen på vanlig mat. Men nu... Jag äter mer godis och kakor än mat. Jag är så arg på mig själv för jag måste tänka på lillen, att han ska få näring. Det är så svårt att stå emot ibland men jag måste påbörja avgiftningen. Steg 1, köp inte hem godis för då äter jag bara av det hela tiden. Steg 2, förbjud inget, men gör smartare val. Är jag inte sugen på en kaka, ta ingen kaka, ta en frukt istället. Är jag sugen så ska jag ta en, men inte annars. Godiset är min största last, och glass. Guuud, jag älskar glass! Å kladdkaka, choklad å delicatobollar! Nu måste jag skärpa mig, för lillens skull. Någon som känner igen sig??

... Men här är i alla fall en helkroppsbild från provrummet inne på H&M i Frölunda Torg, innan jag provade lite fina linnen och blusar. Nu ska vi till Biltema bara å ICA, sen hem!! I need FOOD!

Mannen sitter och väntar på att jag ska bli färdig, men jag får hela tiden avbryta det jag gör för att mata lillen.

En ny skönhet till samlingen!!

Lillen just nu! <3

Ni tycker säkert att jag är knäpp men jag längtar faktiskt tillbaka till jobbet. Jag saknar rutiner och, inte att förglömma, mina underbara kollegor. Jag är en sån person som aldrig kan släppa jobbet helt. Det kanske låter skumt men jag har dåligt samvete för att jag går hemma med mitt barn. Sjukt, jag vet, men jag kan liksom inte radera de känslorna. På min arbetsplats har jag ju ett ansvar och det känns hemskt att lämna över allt i andras händer även om jag vet att det är folk jag kan lita på. Mest rädd är jag för hur det kommer vara att komma tillbaka igen, saker som förändrats och att hålla reda på allt det. Men men, det går säkert bra. Har tänkt börja jobba igen i början av maj och då en dag i veckan. Sedan öka med en dag per månad, så 2 dagar i juni, 3 i juli... Vi får se om jag klarar av att börja så eller om jag kommer att klättra på väggar redan i april och vilja jobba ännu mer.

Jag och Jonas var först emot användning av napp till Ymer, men vi har insett att vi måste använda den för annars vill han ligga och sova med min tutte i munnen hela tiden och det går ju inte haha för då blir det aldrig något gjort härhemma. Han suger liksom inte, han vill bara ligga med den i munnen.

Simple as fuck med kappa från Zara, Replayjeans, stickad tröja (vit med svarta stjärnor) och ett svart linne från H&M, vita Dr Martens, vit Kenzo New Era keps och min lilla reptil Michael Kors.

Handlar mat. Spännande att handla med en liten bebbe i vagnen. Men han är så snäll så, ligger och sover hela tiden.

Ligger i sängen och ammar. Är så fruktansvärt blek nu såhär års, fy, jag måste sola lite! Men, det lär få vänta ett tag. Känner mig dessutom inte helt hundra. Har haft hemsk huvudvärk hela morgonen. Tog alvedon men det hjälpte inte. Försökte också med att sova en stund men det hjälpte inte heller. :/ Hoppas att det går över snart har inte tid med detta, måste ta hand om min bebis!!

Trots tröttheten, att jag får kasta i mig maten och att jag knappt hinner gå på toa älskar jag livet just nu. Jag kan inte sluta titta på min lille Ymer. Tänk att jag och Jonas har skapat detta lilla barn. Det är helt fantastiskt! Jag kan inte önska mig något mer i livet! (Okej, förutom en Chanel flap bag och ett Hermésarmband då hehe)

Gud vad tiden går fort! Redan 16:30! Vi sitter just nu i bilen påväg hem från farmor och farfar. Är så trött att ögonen går i kors på mig. Egentligen konstigt för inatt fick jag sova hela 5 timmar haha har bara sovit max 2 timmar per natt sen lillen föddes. Well, ska försöka sova lite nu i bilen. Ska bli JÄVLIGT skönt.

Jahapp en timme kvar tills vår lilla roadtrip börjar mot farmor och farfar. Det tar ca 1,5 timme att köra dit men vi är redan inställda på att vi eventuellt kommer att behöva stanna på vägen och mata/byta på Ymer. Vi åker direkt efter frukosten så behöver vi inte stressa.

Gud, jag är så sockersugen hela tiden! Vill bara ha massa kakor och godis. Var på ICA och tömde hyllorna på allt möjligt gott för jag kunde inte välja haha. Just nu sitter jag med en stor kopp kaffe och godis <3 MUMS! Blev ledsen i affären för jag såg att jag fortfarande inte får dricka redbull. :'/ Well, vad gör man inte för sin lilla guldklimp!

Hinner inte äta, hinner inte gå ut med hundar eller ens knappt gå på toa för lillen vill ha tillgång till mamma ALL THE TIME! Om han inte ammar ska han sova på mig, eller jag måste i alla fall sova brevid, annars vaknar han nästan med en gång. Gud vad jobbigt det är när man vill tillfredsställa alla men man hinner ingenting. Vill hinna fixa mat till min man, mata bebis, gå ut med hundar, gosa med hundar, byta blöja och själv äta. Men jag hinner inget annat än att sitta eller ligga med en bebis i famnen. Kan inte med att låta honom ligga och skrika. Han vill ju till tutten hela tiden och jag vill ha en glad och nöjd bebis. Han kan ju liksom inte själv påverka sin situation annat än att signalera med sugande rörelser, smackljud, "skaka på huvudet" och skrika. Jag är iaf glad att Jonas är så förstående och gullig som hjälper mig med allt. Hade gått under annars!!

Än är lillen alldeles för liten för att kunna uppskatta babygymmet. Annars är det en bra plats att lägga honom på när han är vaken, nöjd och bara ligger och tittar runt. Han gör ju inte så mycket ljud för sig än, förutom när han smackar med munnen och vill ha mat.

<3

Vi har precis vart på "storken" och gjort PKU på lillen. Inte direkt populärt men det gick bra, jag ammade honom samtidigt, han var så duktig! Usch, det såg verkligen jättehemskt ut när hon bökade runt med nålen inne i hans lilla hand. Men men, det är för en bra sak. I övrigt var han aningens gul, men inte så gul att han behöver sola. Barnmorskan trodde att han skulle bli bättre bara vi utsatte honom för dagsljus hemma.

... men jag kan inte låta bli! Han är ju bara sååååå söt! <3

Känslan av att ha sitt lilla barn sovandes på bröstet - helt oslagbart <3
Borde äta något, borde sova, men jag kan inte. Allt jag vill är att vara nära Ymer. Jag har ingen aning hur jag klarar av att vara uppe utan bli varken hungrig eller trött. Har sovit max 3 timmar om natten sen lillen föddes. Antar att modersinstinkten är sjukt stark. Kärleken jag känner till Ymer, det är verkligen kärlek vid första ögonkastet. I samma sekund som jag fick se honom för första gången var jag helt tagen. Jag trodde aldrig man kunde älska någon såhär mycket! Det gör fruktansvärt ont i hela mig när han gråter, jag vill bara att han skall vara glad och nöjd med livet. Han har vart kass i magen idag så han har vart lite ledsen nu på kvällen, men han verkar må mycket bättre nu. Åh, lilla onge!! Mitt liv har aldrig vart så betydelsefullt som nu. Jag är så himla stolt och glad över att få vara din mamma!! <3