För mig, som alltid vill vara alla till lags, är känslan av att vara otillräcklig något av det värsta som finns. Jag försöker verkligen gör allt för att alla i min familj ska vara nöjda och glada med livet men det känns aldrig som att jag räcker till. Varje dag möts jag av ledsna miner från någon och känslan av att inte kunna finnas där för just den individen just då infinner sig. Jag vet att jag inte kan vara alla till lags hela tiden men det gör mig så ledsen. Jag vill inte att någon ska bli lidande. Varken djur eller människor. Det känns som att ingen förstår hur det är att ta hand om en bebis och hundar och man samtidigt. Det är omöjligt att tillfredsställa alla. Jag kan inte sova, hinner inte duscha, laga mat eller ta hand om disken. Äta gör jag i farten, kaffet åker i en termos med ut på promenad med barnvagn å hundar. Jag har ont i magen av all stress. Så lycklig... Nej det är jag inte, inte just nu.