Törnrosa sov i 100 år, 100 år, 100 år... Ja typ. Har lyckats behålla maten, hittills. Sovit konstant typ sen jag kom hem, vilket är skönt, men det känns fortfarande lika illa. Why can't this stupid body just for once be normal? Det är fan alltid nått. Nu kommer min man snart. Yay. Han ska få laga mat för en gångs skull, jag klarar inte av alla dofterna just nu.