Japp, ÄNTLIGEN!!! I bilen påväg hem från jobbet (jag gav upp efter lunch, orkade inte plåga mig mer), när jag sitter och blundar med ena ögat och bara försöker ta mig hem, DÅ kommer det där samtalet jag väntat sååå länge på. Hon på Mulberry i NK sa att jag nog bör komma på en gång för det var egentligen 3 före mig på listan, men jag fick förtur mowhahaha. Dock vågade jag inte köra mer själv och smärtan i ögonen var olidlig så tur i oturen var Jonas hemma med Ymer och vabbade (de ringde från förskolan imorse de tyckte fortfarande inte att han var frisk från sin ögoninflammation). Jonas fick alltså köra till stan så att jag kunde få min älskade väska. Kunde knappt titta butiksbiträdet i ansiktet, har sjukt svårt att fokusera blicken. Så efter många plågsamma sekunder slapp jag äntligen och väskan var min!